Det var dags för Torsdagsklubben igen och denna gången blev det Pinchos för att vi hade bonustapas att göra slut på innan de försvann. Tyvärr, blir nog detta vårt sista besök till Pinchos, det var ingen kul upplevelse och helt enkelt inte värt det längre! Linköping var upplyst så vackert av stadsljusen men också av snön som än låg på marken. St. Lars-kyrkan ligger så vackert och nån gång (det har jag sagt i snart 10 års tid) ska jag gå in, eller rättare sagt sen 2001 när jag första gången besökte kyrkan med Grevinnan, K2 och Berget på vår roadtrip till västkusten) ska jag gå in och se insidan…
Vilket jävla skitväder det var på väg in till Linköping. Vägarna var snorhala och snömoddiga, snöröjningen var bristfällig och vi skulle nog egentligen ha stannat hemma helt och hållet. Men vi hade ett tidskritiskt ärende som skulle göras och därmed behövde vi åka in ändå. Men hade vi inte haft det så hade vi nog avbokat för att inte utsätta oss för väglaget i onödan. Hur som haver vi fixade ärendet, tog en 30 minuters promenad i Mjärdevi med Maxen och hämtade Hansson innan vi rullade in mot centrum och till Pinchos.
Vi var lite tidiga, men fick plats direkt. Jag var helt utsvulten, och var så peppad på god mat! När vi kom in fick vi veta att popcornmaskinen var trasig och att det hade varit en ganska hektisk dag för personalen, “Uh-popcorn“-killarna blev lite besvikna och vi hoppades på att det skulle lugna ner sig lite för personalen under kvällen. Vi insåg också ganska direkt att det var något fel på ytterdörren som slog något grönjävligt hårt varje gång någon gick in eller ut… Det skallrade rätt bra i rutorna på framsidan, och eftersom det var ganska många som gick in och ur var det ett ganska jobbigt element under hela middagen…
Jag beställde in en Viol Gin & Tonic som skiftade färg. Titta bara så fin den är innan man har i tonicen…
… och kolla hur lila den är efter…. Magic! Den var god också, men den smakade inte alls viol vilket jag blev besviken över =(
Sen började väntan…. Vi beställde maten 18:56 och fick ett meddelande om att maten tillagas 19:02, men vi fick ingen mat förens 19:57, så ganska precis 1 timme efter vi beställt maten. Problemet var att det var alldeles för få personal i köket pga sjukdom osv, men att det tar 1 timme att få mat är helt oacceptabelt. Och att de säger att maten tillagas i 55 minuter är ju ännu sämre. Det var ett riktigt kaos i köket och det kändes inte som att de hade någon som helst aning om vad vilka bongar som fanns och vilka som skulle göras i vilken ordning. När vi väntat 40 minuter på maten så började de informera de inkommande gästerna att maten skulle dröja 1 timma och 15 minuter, så de flesta vände i dörren. Och flera gäster ångrade sina ordar och lämnade restaurangen. Det tunnades ut ganska ordentligt och de försökte fylla på med personal i köket. Tyvärr hjälpte det inte jättemycket… När det gått 45 minuter kom en servitris och frågade om hon kunde hämta något extra till oss, som skulle då enligt utsaga komma ut direkt, då det gått så lång tid… Men vi ville ju bara ha vår mat, men eftersom det var det som tog tid kändes det inte riktigt som att det var möjligt att beställa något extra… Det skulle ju bara förlänga väntetiden för oss och andra… Kändes märkligt.
När vi fick maten, så beställde vi in nästa runda, för de lovade att de skulle gå snabbare, och på började vår mat. Vi hade valt Fish & Chips, Oxfilépasta, Heta räkor, Popkornkyckling, Kebab i pita och Beeftacos som våra “första”. Adde och jag beställer ju alltid in olika och så delar vi på alla rätterna. Beeftacon var riktigt fin, lika så oxfilépastan, popkornkycklingen och heta räkorna. Men maten var kall… Pommesen till Fish & Chips var kalla och soggiga och pitan innehåll knappt någon sås, så den blev extremt torr. Så tyvärr var maten en besvikelse, även om smakerna satt så är det aldrig kul att få kall mat efter 1 timmas väntan…
Jag beställde in en Lemon Pie – titta på den, vilken dröm! Det jag inte riktigt förstod var varför man valde att ha kokosmjölksskum på toppen, då jag inte är helt undra på en citron och kokoskombon. Drinken var god men lite udda, hade varit mycket trevligare med en marängtopp utan kokossmak tror jag… och lite syrligare…
Runda nummer två av mat blev faktiskt ännu värre…. Vi trycker alltid av våra beställningar på mat samtidigt så att vi ska få maten till bordet samtidigt, och det har aldrig varit problem förut (förutom gången när Hansson inte fick sin mat och det diskuterades väldigt suspekta saker i köket, dvs sånt man inte vill prata om när man äter man). Men efter 40 minuter så plingade Hansson telefon och han hämtade sin mat, samtidigt frågade han om vår mat skulle bli klar och då verkade det inte som att vår mat ens va påbörjad, då det inte fanns någon utskriven bong på vår mat (trots att de skickat “Nu påbörjar vi din mat”… Servitören vi pratade med sa att maten skulle komma snart… Så vi tror att de då kom på att bongen inte skrivits ut ännu och då påbörjade vår mat efter 40 minuter… Men då hade restaurangen tunnats ut så mycket att det knappt var några gäster kvar… Och när kl. var 2056 (vi vet att köket stänger 21) så kändes det lite lönlöst… Men efter nån minut så kom en av våra plankor ut… och 5 minuter senare kom den andra ut… det var 20-25 minuter efter att Hansson fått sin mat, som nu var nästan uppäten. Otroligt tråkigt…
Denna gången valde vi Loaded fries, Beets & Goat cheese, Fruiti de Mare-pastan, One-pan gnocchi, Friterade Dumplings, Pinchos planka och Hamburgaren. Och denna gången var i alla fall maten varm. Tyvärr var dock pommesen helt osaltad, hamburgaren var torr som en skosula och rödbetorna och getosten stenkall (iofs vet jag inte med säkerhet att den faktiskt skulle vara varm, men det verkar konstigt att osten i alla fall inte är lite tempererad). Fruti de Mare-pastan var grym, den skulle jag äta varje dag om jag kunde! Perfekt smak på den och musslorna var faktiskt inte gumaktiga alls, vilket är väldigt positivt.
Vi lämnade restaurangen väldigt besvikna och sa direkt att hit kommer vi aldrig tillbaka, trots att vi alltid tidigare varit väldigt nöjda med besöken. Besöken har blivit så pass “dyra” att man kan gå till en annan restaurang och spendera i stort sett samma pengar och få mer och godare mat. Konceptet som Pinchos började med att ha små prisvärda tapas med prisvärda drinkar och ett relativt snabbt och enkelt besök har blivit dyrt, krångligt och smaklöst… Och långsamt, fruktansvärt långsamt…
Och även om det kanske erbjöds något att “äta medan ni väntar” så att inte erbjuda någon sorts kompensation är helt enkelt tråkigt. Att dörren slog så hårt var också något som kändes väldigt otroligt. Att servitriserna och kockarna slet har jag inga som helst tvivel på, de var trevliga och försökte sitt bästa, men som kund är man ganska ofta “lätt-kompenserad” genom små saker… Och inget försöktes göras förutom ursäkta att det tog tid. Vi var helt enkelt besvikna och nu har vi gjort vårt hos Pinchos!
